Beskärning av fruktträd

Fruktträdsbeskärning

Att ha ett äppelträd i sin trädgård betyder att man har ett visst ansvar.
Om man frågar tre olika arborister, så är det för det mesta så, att alla tre har olika åsikter om hur man ska beskära äppelträd.
‍

Olika sätt att beskära äppelträd

‍Vissa klipper alla skott på våren och med åren blir dessa trädkronor som stora paraplyer med en massa skott som sticker upp.
Dessa vattenskott är för oss ett tecken på för hård beskärning och för obalans.
För andra är det den årliga fröjden, så ska det se ut!

Så är man olika...

‍
Om vi kommer till träd som har beskurits på det viset, så frågar vi kunden redan i telefon, hur långa skotten är och för hur många år sedan sista beskärningen skedde.
Därefter försöker vi gissa om det är dags att sakta föra kronan tillbaka i det som vi kallar för balans... ibland ber vi kunde att vänta.
Men när det är dags att ställa om från denna hårda klippning till en mer lugn krona, som o behöver skjuta skott, så går det alltid under JAS-perioden, alltså efter midsommar, när träden är i sin fulla funktion.

Sedan finns de som försiktigt beskär på vårvintern.
De vet att vinterbeskärning är som gödsling.
Vid träd som har fått vitalitetsproblem, så kan man utnyttja denna viloperiod för att „kicka igång“ tillväxten igen.

Men om man vill beskära på vårvintern utan att kicka trädet.. då får man bara ta max 5-10%... kunderna kan tro att vi inte tog någonting..och sedan finns den så kallade (på tyska) Schlankschnitt, där man beskär på våren, men bara med sekatör.
Man förändrar ingenting i kronans arkitektur.

Denna typ av beskärning använder sig av trädets egna växthormoner, som så klart alla har sin egen specifik funktion.
Auxinet i fallet av vårvinterns Schlankschnitt, hjälper till att få kronan längre in igen. Kala kvistar får plötsligen ett nytt skott kanske 15 cm längre in och på så vis hjälper man kronan ut ur "förgubbningen“. Förgubbningen sker, när man inte har skurit på väldigt länge. Då lägger sig nämligen ett skott som burit på äpplen över det skottet under, och vi får den "typiska äppelkronan“... Runda kronor, där en gren hänger över den andra, nertyngd av förra och förförra årets äppelvikt... detta betynger kronan, anser vi.

Tänk er bilden av en sådan gren.
Knopparna, som eventuellt senare blir äpplen, pekar nedåt
Äpplet hänger nedåt från början.
Alla bladen hänger under den punkten, där kvisten övergår till gren.
Bladen är ansvariga för trädets tillväxt.
Genom fotosyntesen bereder trädet stärkelse som sedan blir socker.
Men assimilatet, som man kallar det, måste varje höst vandra från bladet; "vandra“, eller skickas in i veden, in från kvisten till grenen, från grenen till stammen, från grenen till roten.
Där lagras det som nästa vårs växtkraft.
Men processen HUR dessa underbara växter transporterar assimililatet är redan ett underverk.
En del kan gå förlorat om trädet inte hinner att få "in" allting innan vintern. Men om man strävar efter en beskärning, där grenarna orka hålla sin frukt (alltså äpplen) och kvistar och grenar kan hålla sig upprätt även vid fruktbehang, så går det lätt som en plätt för trädet och allt får sin plats i god tid och i hela trädet.

Av den typen av beskärning kan vissa arborister eller trädgårdsmästare drömma.
‍

Beskära fruktträd under JAS-perioden

‍Det kräver mycket kunskap, återkommande trädvård i en intervall av kanske 4-5 år.
Man bygger sakta upp en krona, vilket så klart inte funkar med alla äppelsorter, som kan hålla sig själv även med frukt på.
Denna typ av beskärning sker konsekvent under JAS-perioden.
Och besegraren får komma tillbaka regelbundet.
Det är i mina ögon beskärningens högsta konst.
En gren som har fruktved som håller sig själv..

‍

‍